(1578 - 22 January 1649) was an Italian painter of the early Baroque, born and active mainly in Verona, and moving late in life to Rome. He also went by the name Alessandro Veronese or the nickname L'Obetto. Turchi initially trained with Felice Riccio (il Brusasorci) in Verona. By 1603, he is already working as independent painter, and in 1606-1609, Turchi paints the organ shutters for the Filarmonica Academy of Verona. When Brusasorci dies in 1605, Turchi and his fellow Paschal Ottino (or Pasquale) complete a series of their deceased master's canvases. In 1610, he completes an Assumption altarpiece for the church of San Luca of Verona In 1612, the Veronese Guild of the Goldsmiths commissions an altarpiece, today lost, of the Madonna and Saints. On leaving the school of Riccio, he went to Venice, where he worked for a time under Curio Cagliari.   Related Paintings of Alessandro Turchi :. | William Strutt Bushrangers | The Art of Painting (mk33) | Consuelo | Indian | Old Woman with a Rosary |
Related Artists:
Frederick Arthur Bridgman
American Painter, 1847-1928 was an American artist, born in Tuskegee, Alabama. An American Southerner, born in Tuskeegee, Alabama, the son of a physician, Bridgman would become one of the United States' most well-known and well-regarded painters and become known as one of the world's most talented "Orientalist" painters. He began as a draughtsman in New York City, for the American Bank Note Company in 1864-1865, and studied art in the same years at the Brooklyn Art Association and at the National Academy of Design; but he went to Paris in 1866 and became a pupil of Jean-Leon Gerôme. Paris then became his headquarters. A trip to Egypt in 1873-1874 resulted in pictures of the East that attracted immediate attention, and his large and important composition, The Funeral Procession of a Mummy on the Nile, in the Paris Salon (1877), bought by James Gordon Bennett, brought him the Cross of the Legion of Honor. Other paintings by him were An American Circus in Normandy, Procession of the Bull Apis (now in the Corcoran Gallery of Art, Washington, D.C.), and a Rumanian Lady (in the Temple collection, Philadelphia, Pennsylvania). In 1867, Bridgman entered the studio of the noted academic painter Jean-Leon Gerôme (1824-1904), where he was deeply influenced by Gerôme's precise draftsmanship, smooth finishes, and concern for Middle-Eastern themes. (Bridgman would even become known as "the American Gerôme.") No mere imitator, however, Bridgman would later adopt a more naturalistic aesthetic, emphasizing bright colors and painterly brushwork. Bridgman made his first trip to North Africa between 1872 and 1874, dividing his time between Algeria and Egypt. There he executed approximately three hundred sketches, which became the source material for several later oil paintings. Additional visits to the region throughout the 1870s and 1880s allowed him to amass a collection of costumes, architectural pieces, and objets d'art, which often appear in his paintings. (Amusingly, John Singer Sargent noted that Bridgman's overstuffed studio, along with the Eiffel Tower, were Paris's must-see attractions.) Though Bridgman maintained a lifelong connection to France, his popularity in America never waned. Indeed, in 1890, the artist had a one-man show of over 400 pictures in New York's 5th Avenue galleries. When the show moved to Chicago's Art Institute, it contained only 300 works - testimony to the high number of sales Bridgman had made.
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Frederick Smallfield
British Painter and Etcher , (1829-1911)